måndag 21 november 2011
Det ser ut
...som att det blir en liten tjej!
The queen of come backs
Dottern börjar göra sig ett namn som en som alltid har svar på tal. Här kommer förra veckans skörd...
~
Dottern tjatar på mig om att jag ska följa med henne till sovrummet för att hämta något gosedjur. Det är släckt i sovrummet så hon vill inte gå in dit ensam. Jag står och diskar undan efter maten så jag säger till henne att jag kommer snart jag ska bara diska färdigt först. Hon fortsätter att tjata på treåringsvis och jag fortsätter att säga att jag kommer när jag har diskat. Till slut tröttnar hon på mitt "tjat" och utbrister:
- Men sluta käfta emot mamma!
~
Igår efter att damen ätit upp sin frukost tigger hon till sig en av mina knäckemackor med smör och ost. Vis från tidigare erfarenhet får hon en av mackorna med förbehållet att hon måste äta upp hela mackan och inte bara slicka av smöret. Hon lovar.
Efter en stund håller hon upp ostskivan och meddelar att den är trasig och inte går att äta upp. Fine tänker jag och säger åt henne att "Ja, ja, bara du äter upp resten av mackan och inte bara slickar i dig smöret". Efter ytterligare en stund ser jag hur hon sitter och just slickar bort smöret och säger då:
- Men du skulle ju äta upp hela mackan!
- Men jag slickar inte! Det är mackan som drar sig mot min tunga!
~
Igår hos farmor och farfar har hon och lillkusinen fått en massa pepparkakor av farmor. När de är slut springer de upp i köket igen för att ta fler. Maken bryter in och frågar om hon frågat farmor (som sitter i vardagsrummet med oss andra) om de får ta fler kakor. Dottern svarar "Ja". När maken frågor om det verkligen är sant vänder hon sig till lillkusinen och säger:
- Kom, vi gömmer oss!
lördag 19 november 2011
Well done
Hade ett litet mission impossible idag. Efter hämtning på dagis idag så behövde vi åka och köpa present till morfar som fyller år i morgon (well, idag lördag). Vi behövde också presentpapper.
När jag kom till dagis uppstod det lilla kruxet. Jag informerades om att dottertrollet inte hade sovit någonting på vilan, vilket i vanliga fall är ett jätteplus eftersom hon då somnar på två röda i vettig tid på kvällen. Enda problemet då är att hålla henne vaken i bilen den lilla korta sträcka vi har hem från dagis.
Nu hade vi emellertid några saker att klara av innan sömn kunde bli aktuellt. En sväng till Elgiganten, sen till ICA Maxi och sen hem. Tre kortare bilfärder som när man är en trött liten unge är helt lagom att somna under.. Förutom att hålla henne vaken under bilfärderna belade jag mig även med uppdraget att hålla henne på bra humör eftersom en trött och mycket emotionellt instabil treåring brukar kunna innebära fasthållning och ivägbärning. Då jag är gravidtrött och gravidvärkig i kroppen samt beräknade att jag skulle behöva bära tre kassar med grejer från bilen och hem (något hundratal meter från parkeringsplatsen, samt tre trappor upp utan hiss för den som har glömt bort vårt fancy digs).
Very well, jag förberedde mig genom att ta med dotterns ficklampa som hon gillar att hålla på med när det är mörkt ute, hon hade även sin docka i sitt fack på dagis. Efter att ha gråtit uppgivet och tröttöverdrivet flera gånger innan overallen och stövlarna var på så tog vi en sväng till gungorna på dagisgården. Allt var frid och fröjd och efter en stund gick vi till bilen utan knot från hennes sida.
Efter några minuters bilfärd började hon klippa med ögonlocken och nicka till, trots mitt smått hysteriska småprat om vad det hade gjort på dagis idag, vilken mat vi skulle äta ikväll och om morfars födelsedag i morgon och you name it. Hon somnade och jag väckte henne genom att berätta att man kan köpa godis i affären.
I affären var hon trött men glad och hittade något att sysselsätta sig med:
Därefter valde hon ut en godispåse med små chokladbitar (snickers, twix och sånt) och allt var frid och fröjd. Och in i bilen igen med presenterna och godispåsen i bakluckan.
Efter några minuter somnade hon igen och inget jag sa fick liv i henne. Jag stannade bilen vid första bästa ställe och hämtade godispåsen från bakluckan. Hon vaknade och tog en liten bit Milky Way. Mission accomplished tänkte jag. Men nej, så fort den lilla chokladbiten hamnat i magsäcken så somnade hon igen.
Ytterligare fem minuter senare (det kändes som en halvtimme) var vi framme vid ICA Maxi och där väckte jag henne genom att ställa henne på marken och börja babbla om att jag tappat något i bilen och behövde leta med ficklampan under hennes säte. Hon fick några kuvert att hålla i som jag skulle posta och det var tydligen intressant också. Handlingen gick helt smärtfritt och vi båda var på bra humör.
Hon fick en godisbit till i bilen på vägen hem och somnade igen så fort den ätits upp. Lyckades med oanat tålamod få både ungen och kassarna plus hennes ryggsäck hem utan större incidenter. Kul i efterhand, stressigt in the moment. Men mission accomplished. Duktig mamma, som dottern brukar säga.
När jag kom till dagis uppstod det lilla kruxet. Jag informerades om att dottertrollet inte hade sovit någonting på vilan, vilket i vanliga fall är ett jätteplus eftersom hon då somnar på två röda i vettig tid på kvällen. Enda problemet då är att hålla henne vaken i bilen den lilla korta sträcka vi har hem från dagis.
Nu hade vi emellertid några saker att klara av innan sömn kunde bli aktuellt. En sväng till Elgiganten, sen till ICA Maxi och sen hem. Tre kortare bilfärder som när man är en trött liten unge är helt lagom att somna under.. Förutom att hålla henne vaken under bilfärderna belade jag mig även med uppdraget att hålla henne på bra humör eftersom en trött och mycket emotionellt instabil treåring brukar kunna innebära fasthållning och ivägbärning. Då jag är gravidtrött och gravidvärkig i kroppen samt beräknade att jag skulle behöva bära tre kassar med grejer från bilen och hem (något hundratal meter från parkeringsplatsen, samt tre trappor upp utan hiss för den som har glömt bort vårt fancy digs).
Very well, jag förberedde mig genom att ta med dotterns ficklampa som hon gillar att hålla på med när det är mörkt ute, hon hade även sin docka i sitt fack på dagis. Efter att ha gråtit uppgivet och tröttöverdrivet flera gånger innan overallen och stövlarna var på så tog vi en sväng till gungorna på dagisgården. Allt var frid och fröjd och efter en stund gick vi till bilen utan knot från hennes sida.
Efter några minuters bilfärd började hon klippa med ögonlocken och nicka till, trots mitt smått hysteriska småprat om vad det hade gjort på dagis idag, vilken mat vi skulle äta ikväll och om morfars födelsedag i morgon och you name it. Hon somnade och jag väckte henne genom att berätta att man kan köpa godis i affären.
I affären var hon trött men glad och hittade något att sysselsätta sig med:
Därefter valde hon ut en godispåse med små chokladbitar (snickers, twix och sånt) och allt var frid och fröjd. Och in i bilen igen med presenterna och godispåsen i bakluckan.
Efter några minuter somnade hon igen och inget jag sa fick liv i henne. Jag stannade bilen vid första bästa ställe och hämtade godispåsen från bakluckan. Hon vaknade och tog en liten bit Milky Way. Mission accomplished tänkte jag. Men nej, så fort den lilla chokladbiten hamnat i magsäcken så somnade hon igen.
Ytterligare fem minuter senare (det kändes som en halvtimme) var vi framme vid ICA Maxi och där väckte jag henne genom att ställa henne på marken och börja babbla om att jag tappat något i bilen och behövde leta med ficklampan under hennes säte. Hon fick några kuvert att hålla i som jag skulle posta och det var tydligen intressant också. Handlingen gick helt smärtfritt och vi båda var på bra humör.
Hon fick en godisbit till i bilen på vägen hem och somnade igen så fort den ätits upp. Lyckades med oanat tålamod få både ungen och kassarna plus hennes ryggsäck hem utan större incidenter. Kul i efterhand, stressigt in the moment. Men mission accomplished. Duktig mamma, som dottern brukar säga.
Veckans citat
Maken har varit med i friskvårdsgruppen på jobbet och fått tid avsatt för att komma med idéer om hur personalens hälsa skulle kunna förbättras.
Ett av förslagen var att införa en eller två friskvårdstimmar i veckan, alltså träning på arbetstid, vilket man bl a tillämpar inom andra verksamheter i landstinget. På detta svarar chefen:
- Men ni har ju klinikmöte 1 h i veckan och administrationstid 2 h så ni jobbar ju egentligen redan bara 37 h i veckan.
Ett av förslagen var att införa en eller två friskvårdstimmar i veckan, alltså träning på arbetstid, vilket man bl a tillämpar inom andra verksamheter i landstinget. På detta svarar chefen:
- Men ni har ju klinikmöte 1 h i veckan och administrationstid 2 h så ni jobbar ju egentligen redan bara 37 h i veckan.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
