När jag kom till dagis uppstod det lilla kruxet. Jag informerades om att dottertrollet inte hade sovit någonting på vilan, vilket i vanliga fall är ett jätteplus eftersom hon då somnar på två röda i vettig tid på kvällen. Enda problemet då är att hålla henne vaken i bilen den lilla korta sträcka vi har hem från dagis.
Nu hade vi emellertid några saker att klara av innan sömn kunde bli aktuellt. En sväng till Elgiganten, sen till ICA Maxi och sen hem. Tre kortare bilfärder som när man är en trött liten unge är helt lagom att somna under.. Förutom att hålla henne vaken under bilfärderna belade jag mig även med uppdraget att hålla henne på bra humör eftersom en trött och mycket emotionellt instabil treåring brukar kunna innebära fasthållning och ivägbärning. Då jag är gravidtrött och gravidvärkig i kroppen samt beräknade att jag skulle behöva bära tre kassar med grejer från bilen och hem (något hundratal meter från parkeringsplatsen, samt tre trappor upp utan hiss för den som har glömt bort vårt fancy digs).
Very well, jag förberedde mig genom att ta med dotterns ficklampa som hon gillar att hålla på med när det är mörkt ute, hon hade även sin docka i sitt fack på dagis. Efter att ha gråtit uppgivet och tröttöverdrivet flera gånger innan overallen och stövlarna var på så tog vi en sväng till gungorna på dagisgården. Allt var frid och fröjd och efter en stund gick vi till bilen utan knot från hennes sida.
Efter några minuters bilfärd började hon klippa med ögonlocken och nicka till, trots mitt smått hysteriska småprat om vad det hade gjort på dagis idag, vilken mat vi skulle äta ikväll och om morfars födelsedag i morgon och you name it. Hon somnade och jag väckte henne genom att berätta att man kan köpa godis i affären.
I affären var hon trött men glad och hittade något att sysselsätta sig med:
Efter några minuter somnade hon igen och inget jag sa fick liv i henne. Jag stannade bilen vid första bästa ställe och hämtade godispåsen från bakluckan. Hon vaknade och tog en liten bit Milky Way. Mission accomplished tänkte jag. Men nej, så fort den lilla chokladbiten hamnat i magsäcken så somnade hon igen.
Ytterligare fem minuter senare (det kändes som en halvtimme) var vi framme vid ICA Maxi och där väckte jag henne genom att ställa henne på marken och börja babbla om att jag tappat något i bilen och behövde leta med ficklampan under hennes säte. Hon fick några kuvert att hålla i som jag skulle posta och det var tydligen intressant också. Handlingen gick helt smärtfritt och vi båda var på bra humör.
Hon fick en godisbit till i bilen på vägen hem och somnade igen så fort den ätits upp. Lyckades med oanat tålamod få både ungen och kassarna plus hennes ryggsäck hem utan större incidenter. Kul i efterhand, stressigt in the moment. Men mission accomplished. Duktig mamma, som dottern brukar säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar