Finne?

Riktiga pärlor

Pärlor är sällan pärlor hemma hos oss. För det mesta är de mat numera och finns bloody everywhere. För några kvällar sen kom vi hem sent och jag bar på en sovande dotter. När jag kommit fram till hennes sämg och skulle lägga ned henne fick jag se att hon lagat mat i sängen...

Som tur var fick hon plats ändå.

Ett till inlägg på temat Att ha barn....

Jag har precis genomfört en duschning i det närmaste hysteriskt sjungandes Titti Sjöblom-sånger för att hålla lille herrn på bra humör.

Fler pärlor

Jag sitter och pratar med sonen och kallar honom för min lille prins. Dottern avbryter med att jag faktiskt redan har en prins som jag gift mig med. Lillebror ska ju hon gifta sig med när hon blir stor...

***

Jag har duschat och står och smörjer mig. Dottern kommer förbi och klappar mig på bröstet. "Vilka stooora tuttar du har mamma! De ser ut som fotbollar!" Stort smajl. "Du har jättefina tuttar mamma!"

:-)

Det lilla sommarprojektet

Vår sunkiga balkong har blivit fin. Så här såg det ut innan rengöring och nya trallar

 Å så här fint är det nu!

Nu kan dottern sitta ute och leka utan att mamma får äckelkrupp!

Med det sagt så är det verkligen dags att utöka umgänget för den lilla damen...

Stor och stark

är omdömet från BVC. Med tanke på hur mycket han spyr emellanåt är det en bedrift. Kolla in kurvorna...

 Här provar han storasysters diadem. En riktig bling-prins!

Spya mellan tårna...

...kan man få när man har en tremånaders bebis. Nu har jag haft det flera gånger den senaste veckan. Vi kallar honom Spygurkan av en anledning. Det roliga med bebisspya är att den ofta kommer när man bär bebin på axeln. Det låter kanske inte så roligt, men eftersom man lär känna sin bebis efter ett tag så märker man att spyan är på gång och därför håller man bebin lite längre upp på axeln och lutar sig lite bakåt så att spyan inte ska hamna på kläderna. Det gör att om man "lyckas" så faller spyan ca 1,5 meter vilket gör att det stänker en hel del. Alltså bl a spya mellan tårna. Om man inte lyckas helt med ovan beskrivna manöver händer det att spyan istället landar på rumpan/höften och studsar därifrån. Det är lika roligt det..

Sekelskiftespanel

Å ännu lite framåt

Det syns inte så mycket om man inte vet var man ska titta, men i fredags hade snickaren gjort klart flera saker. Nu är takläkten klar för takpannorna och spikläkten för panelen och vindskivorna är uppe. Check it out..

Vi får se vad de börjar med på måndag. Det är lite kvar innan vi får börja jobba. Snickaren hade som mål att bli klar till semestern (juli) men vi får la se...

Och idag har vi fått fönster

Snickaren jobbar på som vanligt fast det är helg så idag har alla fönster satts in. Gör en hel del för intrycket, eller hur! Kolla här:

Till mig

Den här fina buketten fick jag av kära vännen J som var på besök och tittade på bebisen och Trotstrollet i fredags.

Väggar

Det är återigen underbart lerigt i lerhagen.

 Tänk bort leran och föreställ dig istället gräs så ser du hur det kommer se ut om några år :-)

Här här ytterväggarna börjat komma upp och taket är tätt.

Från den här sidan ser man lite bättre. Hoppas att snickaren inte rationaliserar bort fönstren på kortsidorna...

Apropå detta..

...med att nåde mig om jag låser in nycklarna i lägenheten. Självklart gjorde jag det! Jag klarade mig från att låsa ut mig och barnen i nästan en vecka men dagen innan det var dags att åka tillbaka till stugan (och jackan med nycklarna) så tog jag skötväskan och barnen och gick ut i trapphuset och stängde dörren.

Nästan i ögonblicket som dörren gick i lås kom jag på att nycklarna (hus- och bil-) fortfarande hängde på spiken på dörren.

1 timme, 2000 kr och en promenad till närmsta bankomaten senare så var vi hemma igen. Slutet gott, allting dyrt. Typ.

Det börjar synas att vi bygger hus nu!

Eftersom min idé om att steg för steg dokumentera bygget och publicera stegen i bloggen inte har funkat så bra (jag skyller på barnen, det är inte jag som är lat..) så kommer här en kort recap och en bild på det senaste:

1. Pappadagarna

Magnus spenderade de tio pappadagarna nästan dygnet runt ute på tomten med svärfar samt varje följande helg och kväll efter jobbet för att se till att grunden (inklusive golvvärmen och alla rör för vatten och avlopp) var färdig för gjutning till betongfirmans intåg. Med se till menar jag inte "övervakade" utan det manuella arbetet. Bra jobbat!

2. Gjutningen

Tisdagen 8 maj gjöts grunden. Eftersom grannens vattenpump gick sönder och maken och svärfar inte fick upp något vatten ur den gamla brunnen blev det lite stressigt med vattning av betongen. Som tur är ställde svågern och svägerskan upp med vatten från deras brunn med den trevliga bieffekten att de själva blev utan vatten ett tag.. Dagen efter när den andra fantastiskt trevliga grannen hörde om vår vattenbrist körde han dit en kubik (!) vatten åt oss. Det känns som kärlek :-)

3. Husleveransen

Onsdagen 16 maj så kom huset (plockepinnet). Eftersom det inte gick att komma ända fram till tomten med långtradaren (eller det går, men för att komma därifrån skulle den behöva backa i några hundra meter på småvägarna) så lastades allt av på fältet en bit bort. Takstolarna var så stora att de inte gick att köra med hjullastaren och lämnades på fältet.

4. Stomresningen

Dagen efter var det röd dag (kristi himmelfärds) och då hände inte mycket, men sen dess har det rullat på. Först restes ytterväggarna och den bärande väggen på bottenvåningen, sen kom väggarna på övervåningen upp. Medan vi var i sommarstugan i helgen (satte tak på svärfars nya förråd) så satte de upp takstolarna och igår började de lägga råspont på taket. Kolla in vårt hus!

Det är inte lätt att vara liten

Ja tack, gärna allt på en gång!

Igår hade jag en stressig dag. Livet som föräldraledig när man inte har ett kolikbarn kan annars med rätta anses hyfsat soft även om dagarna inte direkt består av att lata sig.

Men, i helgen så var vi i sommarstugan och när vi skulle hem så gjorde jag något dumt. Jag glömde min jacka. Inte så farligt tänkte jag eftersom det knappast är något jackväder ute. Jag klarar mig till på fredag när vi åker upp igen (nu är det svärfars tur att få hjälp med husbygge). Amen ja just ja. Jag har ju mina nycklar i jackan. Det var inte så bra kanske. Vi har nämligen inga extranycklar eftersom vi bor i andra hand och nycklarna har en kod på sig som gör att nyckelmakare vägrar att kopiera dem. Ok, makens nycklar får jag ta hand om den här veckan då och nåde mig om jag låser in dem i lägenheten av misstag (lite stresspåslag bara av detta).

Igår då så börjar det magiska klockslaget 14:00 närma sig när det är dags att hämta storasyster från dagis (jag vet att det heter förskola). Vagnen är i bilen så jag njuter lite på förhand av att jag bara behöver bära sonen och skötväskan den sträckan (parkeringen är ju några minuters promenad från huset + de tre trapporna utan hiss) och inte behöver bära ned vagnen eller det tunga och otympliga babyskyddet. När klockan är tjugo i två så slår det mig plötsligt att det nog inte bara var husnycklarna som ligger i jackan, la jag inte bilnycklarna där också? Jomenvisst.

Detta borde i vanliga fall inte vållat några större problem eftersom maken också har den andra bilnyckeln. Men självklart har han tagit med sig den till jobbet. Det är bara tio minuters promenad till makens jobb (vilket btw inte är särskilt mycket roligare än att promenera 10 minuter till dagiset men då har man iaf tillgång till bilen och vagnen sen vilket gör livet mycket roligare om man tänkt att spendera resten av dagen någon annan stans än i hemmet) så jag skulle kunna gå dit med ungen i famnen och hämta nyckeln och bli lite sen till dagis. Om det inte vore för att maken, just idag av alla dagar, är i stan (en timme kommunal resväg) på möte. Kul.

Jag hinner panika en liten stund till jag kommer ihåg att vi har en paraplysulky på vinden. Bär på sonen i babysittern och skyndar till sovrummet för att dra på mig jeansen. Av någon anledning får jag för mig att det är fri passage i hallen (vilket det aldrig är) och drar in ena stortån i babyskyddet som står i hallen som vanligt. Får en jättetjusig spricka mitt på stortånageln och ignorerar blodet som väller (ja, lite överdrivet kanske) fram uppepå och under nageln. Mumsigt.

Springer upp på vinden och drar fram vagnen medan ungen skriker i babysittern i hallen. Dammar av den och bäddar till den så att lilla månadsgamle sonen kan sittligga någorlunda bekvämt. Bär sedan ned vagnen och sonen för trapporna (både inomhus och utomhus såklart) och hastar iväg med den svårstyrda skitvagnen till dagis.

Slutet gott allting gott (och svettigt). Idag har jag både husnyckeln och bilnyckeln och livet är underbart!

Dotterns senaste installation

Alla som känner vet att dottern hyser en stark aversion mot kläder och gillar att gå utan. Detta gäller även hennes dockor.

Sonen och katten hänger

Släkt med farfar?

Jag sover inte..

...jag tänker!

Recap 1 - Bebisen

Jag har ju varit gravid och graviditeten slutade faktiskt med födelsen av vår son (eller pojkflicka som dottern till slut kompromissade sig till) den 12 april, vilket man skulle kunna anse är anledningen till att jag inte hunnit uppdatera bloggen..

Efter en ganska segdragen igångsättning kom han ut med faslig fart efter att jag öppnat mig från 6 till 10 cm på en halvtimme. Tolv minuters krystning kändes verkligen som ingenting jämfört med dottern där jag höll på i en och en halv timme för att få ut henne.

Här är han, 55 cm lång och 4125 g tung:

För en vecka sen var vi på BVC (bebin växer som ogräs och var då uppe i 58,5 cm och 4640 g) och försökte oss på del två av storasysters fyraårskontroll. Första gången klarade vi av att kolla längd och vikt och den här gången klarade vi av bildpärmen. Om två veckor ska vi dit igen och hoppas då få syn- och hörseltestet gjort. Vi får se, det är inte för intet som hon kallas för Trotstrollet numera. Hon är hyfsat snäll med lillebror i alla fall:

Här assisterar hon vid hans första bad:

Fabulerar

Pratar med dottern om dammsugning och hon tar upp en Sindyoutfit från golvet och säger att den är skräp eftersom det är klippt. Det är alltså ett hål i ärmen. Jag frågar lite spydigt vem som klippt i dräkten och hon säger som vanligt:
- Det var inte jag.
- Nähä, vem var det då?
- Det var soffan som använde saxen och klippte den..

Veckan som gick, typ

Den senaste veckan så har det hänt lite grejer

1. Ett dike (kulvert från hus till garage för vatten-, värme- och elledningar) grävdes på tomten och vattenfylldes på en gång.

Därför finns inte längre någon anledning att tävla om vem som tagit årets första dopp, det har nämligen dottern gjort. Jättekul.

2. Ett nytt tillväxtultraljud (pga min gigantiska mage) visade dels att ungen i vecka 37+2 vägde 3,8 kg och ligger drygt +24% i tillväxt, och dels att flickbebisen vi väntar oss har en snopp. Detta har emottagits med viss surmulenhet från dottern som nu har bestämt att det får bli en pojkflicka. I veckan som kommer så ska det hinnsvepas för att försöka få igång förlossningen. Vi hoppas att det går snabbt så att vi kan fira dotterns födelsedag på fredag, eller att det inte går alls, så att ungen kommer efter påsk istället. Maken hoppas på det första, jag på det andra alternativet. Han är tydligen redo, det är inte jag.

3. Igår gick vårt första barnkalas av stapeln och det gick över förväntan. Inget skrikande trotsutbrott från dottern utan hon var glad och trevlig hela dagen. Kalaset hölls på stans lekland och åtta kusiner och kompisar lekte och åt städat utan incidenter. Jag försökte ta lite bilder på barnen när de lekte, men det var lite svårt. Min Samsungkamera är jättebra, men den lämpar sig inte riktigt för actionbilder.. Här är dottern efter att hon tagit av sig prinsessklänningen (den kliar, men vill man vara fin får man lida pin och det var tydligen värt det under kalasets första hälft i alla fall):

Mums

Jag var för trött för att lägga upp detta igår.

Av någon konstig anledning så sover jag eller håller mig i horisontalläge stora delar av dygnet nu men är ändå alltid trött.. Snarkningarna är tillbaka igen (trots att nästäppan hålls i schack) så jag antar att det är syrebrist. Det blir inte bättre av att dottern smäller till mig på nätterna för att det låter för högt (maken har tack och lov sedan länge resignerat och har ett nära förhållande till sina öronproppar) och jag redan sen tidigare har stora problem med att somna om när jag blir väckt. Nu är jag också uppe i kissning 3 gånger per natt vilket också påverkar sömnen en aningens.

Här kommer iaf gårdagens mellis = mums

Bästa kommentaren under Melodifestivalen

Pappa, jag vill se Erik Saade istället.

Toy Story - på riktigt

Kolla vilka jag ertappade bakom en hög kuddar i soffan i morse...

Vi kanske måste börja låsa in leksakerna på nätterna? Eller ska vi anamma låt-gå-tänket? Vill de göka så kommer de att hitta ett sätt?

Tejpa fötterna?

Att tejpa fötterna för att minska risken för bl a stukningar är vanligt när man idrottar. Både maken och jag har ägnat oss åt det i vår sportande ungdom. Nu har dottern anammat familjearvet och på eget bevåg kommit på hur man kan undvika smärta i fötterna. Enligt henne var detta nödvändigt eftersom det annars gör ont i fötterna när hon går i trappor.

Man skulle ju kunna bli oroad över att det gör ont när hon går i trappor, men eftersom jag känner dottern så utgår jag från att det är en efterkonstruktion.

Hej mitt vinterland!

Det är fint med kyla, vinter och frost. Tyvärr har vår bil en mindre charmig egenhet som blir tydlig när temperaturen sjunker ner mot cirkus -10.

Den här synen är vanlig för oss vintertid när bilen är nyskrapad på morgonen och man vill köra iväg till dagis med ungen:

(den här bilden vägrar också att ställa sig rätt, sorry) Varken maken eller jag som kört ett antal bilar genom åren har haft problem med frost på insidan av rutorna. Det kanske bara är "nya" bilar som har den här finessen? Saknar min gamla skruttpärla (numera skrotad) ibland..

Inställt kalas

Dottern hade sett fram emot kusinens sjuårskalas igår men ett rött öga i kombination med hosta och snorighet sedan några dagar stoppade festligheterna. Dottern blev såklart ledsen av detta och gick runt och sa att "Det blir inget kalas för mig" i olika varianter under dagen.

Maken och jag bestämde oss för att hitta på något kul med henne som kompensation, och som tur var ser det ut som att det kanske tänker bli vår och alltså var det töväder med 5 plusgrader igår. Ut och gör en snögubbe alltså!

Det blev en sån här snöenhörning

 och en mer traditionell snögubbe av Shrek-typ.

Den sista bilden vägrar att stå upp av någon anledning.

Minimamma

Hittar intorkad kattspya (hårboll) på ryggstödet till soffan av alla ställen. Dottern blir förnärmad och spänner ögonen i katten och frågar uppfordrande:


 - Har du gjort det här, Milton? Vad har mamma sagt om att spy i soffan?

La dolce vita

Och i går kväll premiärdiskade vi. Se så fint och rent det ser ut!

Jag önskar mig själv välkommen till det ljuva livet!

Tack till familjen som gjorde detta möjligt  <3

Nä, han har inte tummen helt mitt i handen

Man skulle kunna bli bra sur för att maken stökar ned så att köket ser ut som ett slagfält..

Men eftersom han förutom att stöka ned även spenderat dagen med två turer till Jula och en till K-Rauta för att åstadkomma denna,

installationen av vår nya blandare med BÄNKDISKMASKINSANSLUTNING, vilket innebär att detta

snart är ett minne blott, så är han förlåten!

Dessutom, eftersom maken är sån, så städade han undan allt efter sig så fort han var klar med installationen. Puss älskling!

Partytrick?

Om nån undrar så blir bajset grönt av blå karamellfärg. Otippat men sant.

En trend, hoppas vi

Ikväll är andra kvällen som dottern somnar i sin egen säng i sitt eget rum. I natt kom hon in till oss utan vare sig gråt eller skrik och la sig mellan oss och hon har själv bara uttryckt att det är roligt och mysigt i sitt rum och i sängen. Hoppas verkligen att detta varar för så här odramatiskt hade vi inte väntat oss att övergången till ett eget rum, på riktigt, skulle vara.

Hoppas att blåsaker är lika nyttigt som grönsaker

Och så här ser pankisarna ut med blå karamellfärg!

Tycker faktiskt att den ser lite grönaktig ut..

Vintertomt

Nu är det inte så lerhagigt längre:

jättesööt

Hittade en jättesöt och gosig overall på ICA Maxi som dottern ville köpa och ge till bebisen. Köpte den minsta storleken, 62, och hoppas att det är lite kyligt i april när bebisen kommit så att den blir använd.

 Väl hemma ville dottern såklart prova overallen...

Magbilder

Vecka 27 med första barnet

Vecka 27 med andra barnet

Gravidhormoner...

Efter mitt och makens senaste gräl fick jag plötsligt ett behov av att shoppa.

Mina snarkningar nuförtiden är tydligen inte av denna värld..

Det här ska vara en rättvis illustration..